Äntligen är den lilla toaletten på vår övervåning klar. Snudd på i alla fall. Jag tror jag började någon gång i Mars. Så det tog sin lilla tid. Nyss när jag laddade ner de nytagna bilderna så slog det mig att jag nog faktiskt hade sinnesnärvaro att fota innan jag påbörjade restaureringen samt lite under resans gång. En garderob av masonit längst in mot väggen hann jag dock gå loss med kofoten på innan jag hejdade mig och tog fram kameran. Det syns lite gulnat i färgen där den suttit.
Första penseldraget...
Nästan hela taket grundat med ägg och linoljetempera. Det har varit ett kul litet utrymme att jobba med då vinklar och vrår är allt utom räta. Taket är så lågt att man knappt behövde sträcka på sig för att nå med penseln.
Och så resultatet :
Nu vaknar en liten febrig kille. Adjöss
En ny dag har grytt likaså ett antal vattkoppor på lillemans kropp. En lien varelse som ville vara nära sin mamma under sin första bansjukdomsnatt. Jag känner mig hedrad och tacksam över att vara den mamman.
Så till den lilla toaletten igen.
För att sudda ut gränsen mellan vägg och golv målade jag en ram på golvet i samma bruna färg som golvlister och allt annat brunt med för den delen.
En ny och för ändamålet införskaffad slovensk olivtvål gör handtvättningen till en ren fröjd. Den kom jag över på Stortorget igår då jag besökte den årliga internationella matmarknaden i vår stad. Ett mycket trevligt event.
Vi avslutar med två bilder tagna av familjens mest artistiska fotograf. Tagna på sin lillebror och sin mamma
och på sin mormor som var på besök för kvällen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar